Copperhill Mountain Lodge är inte bara känt för sin arkitektur och hisnande panoramautsikt, utan också för sin imponerande konstsamling. Sune Nordgren, tidigare chef för Nasjonalmuseet i Oslo, har varit ansvarig för utsmyckningen av hotellets allmänna utrymmen. Vi har haft förmånen att samarbeta med flera framstående konstnärer vars verk pryder våra utrymmen. Dessa konstnärliga initiativ bidrar till att skapa en unik och inspirerande atmosfär, där konst och design spelar en central roll i upplevelsen för våra besökare.
I biblioteket hittar du ett ljusstarkt, urbant motiv som kontrasterar mot vildmarken som vi befinner oss i. Konstverket är skapat av två bilder: en undre som är
tryckt på plåt och en övre som är tryckt på glas. Tekniken ger ett spännande djup och en tredimensionell effekt. Fotografiet skiftar med ljuset och lyser nästan av sig självt på kvällen. Axel Hütte är född 1951 i Essen, Tyskland, är känd som ”landskapsmålaren” bland dagens fotografer. Han bor och arbetar i Düsseldorf, men fotograferar och ställer ut världen över.
På terrassen utanför restaurangen är spanjoren Jaume Plensas (f. 1955) lysande skulpturer placerade. De syns från alla våningar och fyller hela uteplatsen med sin laddade närvaro. Ett samtal pågår mellan två kvinnor, blundande, som i en inre dialog. Irma, den äldre, är från Dominikanska Republiken. Hon arbetar som hemhjälp i Barcelona. Nuria, den yngre kvinnan, är dotter i familjen som driver Barcelonas bästa Kinarestaurang.
Jaume Plensa tillhör i dag de mest uppmärksammade och eftertraktade skulptörerna i världen, med stora utställningar inte bara runt om i Europa utan alltmer i USA och Japan. Hans verk bygger ofta på litterära förlagor som t ex William Blake och Oscar Wilde. Verken är specialgjorda för Copperhill, de är gjutna i glasfiber i Barcelona, sandblästrade och försedda med 6 lysrör i varje huvud som kan dimmas efter dygnets och årstidens ljus. Stenen som placerats runtom är marmor från södra Spanien.
De spanska texterna som är ”tatuerade” i de båda kvinnornas ansikten beskriver tidens oro och stress – motsatsen till vad deras rofyllda ansikten visar. På Irma står det Enfermedad (Sjukdom), Hambre (Hunger) och Insomnia (Sömnlöshet), det som plågar de som tvingas leva i ett fängelse. På Nuria står det Ansiedad (Oro), Pánico (Panik) och Histeria (Hysteri), som drabbar många i en strassed tillvaro.
På vintern lyser skulpturerna som snölyktor, på sommarkvällarna som lanternor och syns långt ut över dalen. Med sitt ljus och sin bild av intima möten är skulpturerna symboler för Copperhill.
I entrén vid receptionen står Charlotte Gyllenhammars (f. 1963) lilla bronsskulptur Ute. En liten flicka som just blivit påbyltad alla sina varma kläder för att kunna gå ut. Ett både rörande och lite oroande möte – ett ensamt barn – i en hotellvestibul.
Charlotte tillhör de främsta bland svenska konstnärer av sin generation. Hon debuterade med i slutet av åttiotalet och arbetar framför allt självbiografiskt – och med en stor närhet och känsla för relationerna mellan barn och vuxna. Säkert är det så att med tiden kommer Ute att bli helt blank på huvudknoppen efter att alla gäster, inte bara barnen, vill klappa henne, särskilt när de ska ut på fjället. Hon bringar säkert tur.
Illuminator ger ett välkomnande rött ljus, som bryter av den i övrigt nerdämpade inredningstonen i lobbyn. Ljuset sprids över flera våningsplan. Konstverket skapades 2001 och har synts på flertalet utställningar innan den kom till oss. Tyget är spänt kring en stålkonstruktion och lyser upp med hjälp av tre lågenergilampor.
I nedre lobbyn hänger tre fotografier med Drivhus av Malmö-konstnären David Svensson (f. 1973), en ung svensk konstnär som blivit mycket uppmärksammad, även internationellt, de senaste åren. David arbetar mycket med ljus: lysrör, ljuskronor och bilder av ljuskällor. De här drivhusen strålar som lyktor under den mörka delen av året ut över den skånska slätten. Allt för att livet därinne ska få de bästa betingelser. Bilderna ingår i en längre svit med liknande motiv.
I lobbyn hänger tre målningar av norrmannen Sverre Wyller (f. 1953). De är målade på vägskyltar, producerade helt så som våra vanliga plåtskyltar längs vägarna, men där Sverre bestämt nya texter och symboler.
Bilderna är starkt reflekterande och har blivit ett spännande komplement till den dämpade inredningen kring den stora öppna spisen och i baren. De blå målningarna bär texten Kiruna – Narvik, ett ordpar som beskriver avstånd men också gemenskap, ungefär som Romeo och Julia. Den gula skylten bär texten Grense Jakobselv, som är Norges yttersta gräns mot Ryssland högst uppe i norr.
Copperhill ligger på toppen av Åre-Björnen och är slutet på vägen. Därför påminner vägskyltarna oss om att resa, att komma till detta unika hotell och att åka härifrån.